Arkitektur väcker ofta starka känslor. Titt som tätt debatteras olika miljöer och byggnader som anses fula och ibland rent av omänskliga. Säg den stad som inte har ett miljonprogramsområde, ett kalt och öde torg eller ett kontorskomplex i vad som lite föraktfullt brukar kallas modern arkitektur. Vissa miljöer och byggnader får oss att känna obehag, medan andra får oss att trivas och må bra. Nu kan modern hjärnforskning hjälpa till att förklara de här känslorna. Genom att använda sig av neurovetenskapen får arkitekterna helt nya verktyg i sitt arbete, och det visar sig då att barndomen får en central betydelse. Det vi upplever tidigt i livet påverkar nämligen hur hjärnan utvecklas, och de första fem åren är särskilt viktiga - våra tidigaste upplevelser av arkitektur väcker känslor hos oss även som vuxna.

Det berättar arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson.